Carolina Klüft och Patrik Kristiansson river bort Expressen-loggan från träningsoverallerna, varpå Expressen säger upp sponsoravtalet med Friidrottsförbundet. Bakgrunden är väl allmänt känd vid det här laget, Mats Olsson skrev i en krönika att “Carolina Klüfts svåraste skada heter Patrik Kristiansson.”
Bara sett till den meningen kanske man kan bli upprörd, sett till dess sammanhang kan man nog bara bli upprörd om man saknar självinsikt.
I dag handlar det om guld
Där man som (svensk) sportkrönikör förr kunde hetsa upp sig över ett personbästa av Frida Johansson i en semifinal (och inget ont i det, Frida var alltid bäst när det gällde mest, det ska aldrig glömmas!) är man i dag mer bortskämd.
Betydligt mer bortskämd.
I dag handlar det om medaljer. Och inte bara medaljer.I dag handlar det om guld, vi kan både kräva och förvänta oss friidrotts-guld i VM.
Det har också fört med sig fler och annorlunda problem, inte alltid så angenäma.
Där vi förr hoppfullt klamrade oss fast i Patrik Sjöbergs hockeyfrilla har svensk friidrott de senaste tio åren gått från…eh, Patrik Sjöberg till att bli en världsnation.…det är helt andra tider nu
Där vi förr huade och oroade över att vi inte hade nåt att hua och oroa oss över måste vi numera gå i ständig beredskap/oro/stress/skräck för att nån av våra världsstjärnor ska skada sig.
Kajsa Bergqvists hälsena gick av förra sommaren med en sån smäll att många äldre sökte sig till de skyddsrum som blev chica små gillestugor på 1970-talet.
Stefan Holm har alltid ont. Överallt. Och när han mår som sämst och har haft sina värsta förberedelser slår han till med kanonresultat.
Susanna Kallur, var borta länge.Carolina Klüfts svåraste skada heter Patrik Kristiansson.
Christian Olsson, så svårbedömd, så svårbegriplig – en hel vintersäsong utan tävlan.
Och så alla dessa sprinters och häcklöpare som vill så mycket, som lovar så mycket men som väldigt sällan håller vad de lovar.
Vi får se.
För det är väl ändå så att hittills har Carolina Klüft i stort sett kunnat dansa sig igenom en sjukamp och ändå vinna överlägset. De enda orosmomenten har varit de bägge inledande övertrampen i längdhoppsmomentet i Paris-VM 2003 och Patrik Kristianssons inte helt igenom järnhårda psyke. Och den första källan till oro har väl nu bytts ut mot Eunice Barber, något som hon själv inte tycks bry sig om.
Kvar blir Patrik Kristiansson att oroa sig över. Om hon sedan kommer att oroa sig över honom, det är en annan sak.
Dennis blogg 