På motallians.se skriver Lena Dahlström att Moderaternas politik inte går ihop. Det stämmer, för det är inte särskilt konsekvent att vara mot Stockholms trängselavgifter samtidigt som man vill utöka trafikförsäkringen för bilägarna. Bägge åtgärderna syftar till att de som ger upphov till de externa kostnaderna också ska stå för notan.
Å andra sidan kanske Lena Dahlström har lust att berätta hur man kan vara för trängselavgifterna men mot Moderaternas förslag att utöka trafikförsäkring. Det är nämligen precis lika inkonsekvent. Och sedan att en sosse klagar över adminstration är förstås hur roligt som helst.
Uppdatering: Lena Dahlström har svarat, i en kommentar till det inlägg jag kommenterade. Lite förvirrande, precis som hennes svar:
Det finns flera skillnader mellan miljöavgifter och trafikförsäkringarna. En av dem handlar dock inte om kostnader. Miljöavgifterna syftar även till att få bilisterna att “sprida ut sig” över dagen. Detta ökar tillgängligheten och minskar utsläppen. Dessutom så satsar man mer på kollektivtrafiken vilket innebär att man förbättrar alternativen till bilen under högtrafik.
Trafikförsäkringen ger inga alternativ. Är du yngre kommer du att få en premie oavsett hur och när du kör.
Dessutom gillar jag den generella välfärden och jag är inte heller för att vi ska bygga upp system där idrottare, rökare, etc själva ska få egna försäkringar.
Som den sosse jag är, så gillar jag visst administration och byråkrati, den administration som säkerställer vår demokrati och värnar vår offentlighetsprincip. Det kostar, men det tycker jag det är värt.
Mycket konstigt. Tusentals bilister i form av trafikanter i Stockholm får ökade kostnader vilket leder till ändrat beteende, “ökar tillgängligheten och minskar utsläppen”. Tusentals bilister i form av unga bilförare får ökade kostnader men ändrar inte sitt beteende. Finns det någon magisk anledning till varför det är skillnad? Inte som jag kan se det; ökade premier leder till ändrat beteende i form av nyttjande av säkrare bilar med lägre premie, säkrare användning av befintligt fordon, användande av alternativa transportmedel, etc. Faktum är att en utökning av trafikförsäkringen till viss del har precis samma effekter som en trängselskatter, men av andra anledningar.
Kanske man kan citera ur en EU-rapport från 1999 som behandlar ämnet trafikolyckor och hur man täcker dess kostnader.
Current approaches are implicitly based on general taxation or specific transport taxes such as fuel and vehicle taxes. However these are poor proxies as they are not based on the costs of accidents and provide no signals to users to alter their behaviour with regard to accidents (two requirements of an efficient economic policy tool). If such tools are used at all, they should take into account transport safety features (for instance reducing vehicle taxes when safety features are added). The greater use and variability of traffic fines, based more closely on incremental accident risks could also be a means of improving the incentives to take more care travelling.
The use of insurance premiums has also been considered. In a deregulated insurance industry, premiums vary considerably to reflect quite fine degrees of accident risk and cost. Insurance by its nature insulates the transport user against the risk of facing the cost of an accident and may change risk-avoiding behaviour (the “moral hazard”). However, greater variability of insurance premiums and refined bonus/malus systems do send a signal to transport users; can clearly be set to reflect the costs involved (including both material and non material costs); and unlike fines, are directly attributable to meeting the costs of the accident in practice. Premiums based solely on such costs would not be excessively high (and so would avoid the risk of increasing the number of uninsured drivers) but would not necessarily cover average costs. The working group therefore believes that a sophisticated insurance structure based on detailed risk information and reflecting the different variable components of the costs of accidents is the most satisfactory available means of internalising the external costs of transport accidents. Particularly in the case of medical costs, the use of insurance switches expenditure from general taxation to users, in the manner expected in a user pays system. If the insurance system is unable to reflect these different costs continued use of the tax system may be necessary. In urban areas the importance of a mix of policy instruments are highlighted.
Det är vad forskarna inom ämnet säger, men Lena Dahlström har förstås rätt till sin åsikt.
I vilket fall som helst, bägge åtgärderna syftar till att internalisera de externa kostnaderna. Man kan förstås argumentera för att den ena politiken är lämplig men inte den andra, men att anklaga någon för inkonsekvens när man är lika inkonsekvent själv är befängt.
Dennis blogg 