Lustigheter från LO

LO publicerade idag ett pressmeddelande med anledning av Folkpartiets landsmöte som börjar imorgon. LO har läst några motioner och är inte alls glada.

På torsdag inleds folkpartiets landsmöte. Inför mötet finns en lång rad förslag som riktar sig mot dom anställda i Sverige. Samtliga förslag ökar arbetsgivarens makt och försvagar den enskilde på arbetsmarknaden.
- Folkpartiets förlag vittnar om en djup okunnighet om hur Svensk arbetsmarknad fungerar och om maktförhållanden på densamma. Blir förslagen verklighet så ökar rättslösheten och otryggheten i arbetslivet. Det ger instabilitet på arbetsmarknaden, sjunkande efterfrågan och färre jobb, säger LOs avtalssekreterare Erland Olauson.

Några av förslagen är:

- Utöka undantaget i LAS för två personer till att gälla alla företag och inte enbart de små.
- Fördubbla provanställningstiden till 12 månader.
- Tillåt visstidsanställning i två år.
- Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet ersätts i vissa fall med informationsskyldighet.
- Fackets tolkningsföreträde avskaffas – arbetsgivarens ståndpunkt ska gälla tills AD avgjort frågan.
- Försvaga de fackliga stridsåtgärderna genom krav på proportionalitet. Åtgärder mot enmans och familjeföretag ska förbjudas.
- A-kassan ska trappas ner vi långvarig arbetslöshet och egenavgifterna ska höjas.

- Förslagen är ett rent frieri till småföretagarna, men den inte minst allvarliga konsekvensen blir att oseriösa företag utan kollektivavtal och med låga löner kommer att ges möjlighet att konkurrera ut seriösa företagare. Den grupp på arbetsmarknaden som drabbas värst är dessutom kvinnor. Deras otrygga anställningar kommer att öka markant och sätta dem i en ännu svårare situation när det gäller valet mellan arbete och barn. Kan det verkligen vara ett mål för folkpartiet, undrar Olausson.

Den första meningen i Erland Olaussons uttalande, “Folkpartiets förlag vittnar om en djup okunnighet om hur Svensk arbetsmarknad fungerar och om maktförhållanden på densamma”, är nog bland det lustigaste jag läst på länge.

Till att börja med har vi det uttjatade “argumentet” att den som inte håller med antingen är, som i det här fallet, okunnig eller inte har förstått. I en världsbild där avvikande åsikter inte tolereras och i stället ses som ett hot är det förstås alldeles naturligt.

Vidare har vi den numera obligatoriska referensen till de vackra och storsvenska, i detta fallet den svenska (förlåt, den Svenska) arbetsmarknaden. Blott Sverige Svensk arbetsmarknad har. Men att LO tillhör nationalvänstern är förstås inget nytt.

Vad Olausson menar med att Folkpartiet är okunnigt om maktförhållandet på arbetsmarknaden förstår jag inte. Uppenbarligen vill Folkpartiet ge företagarna mer att säga till om. Menar Olausson att den är förskjuten till arbetarnas [läs: fackföreningarnas] fördel och dagens läge är ett absolut minimiläge? Det säger förstås en hel del om arbetarrörelsens konservatism. Men var i så fall kommer Folkpartiets påstådda okunskap om detta maktförhållande in i bilden?

Eller menar Olausson att maktförhållandet redan idag är förskjutet till företagarnas fördel och att det inte bra med en ytterligare förskjutning? Den andra meningen i uttalandet, att förslagen leder till ökad [min anm.] rättslöshet och otrygghet, antyder att det är vad han menar. Men få se nu, några nyckelord i Folkpartiets förslag kanske kan visa att det inte är en rimlig ståndpunkt.

• “Utöka undantaget i LAS”, LAS är alltså normalfallet.
• “alla företag och inte enbart de små”, idag gäller de företag med mindre än 10 anställda. En gigantisk eftergift alltså.
• “Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet”, behöver det ens kommenteras?
• “Fackets tolkningsföreträde”, behöver inte kommenteras skulle jag tro.
• “Försvaga de fackliga stridsåtgärderna genom krav på proportionalitet”. Inom straffrätten gäller proportionalitetsprincipen, ett straff ska vara proportionellt mot brottet. Någon sådan princip gäller däremot inte på fackets område.
• “Åtgärder mot enmans och familjeföretag ska förbjudas.” Facket med sina miljardtillgångar ska alltså inte få mobba småföretag.

Dessutom, trots punkterna ovan, och trots att arbetarrörelsen styrt Sverige i det närmaste obehindrat de senaste 70 åren så råder enligt Erland Olausson rättslöshet och otrygghet på den svenska arbetsmarknaden. Något tydligare bevis på den svenska arbetarrörelsens inkompetens finns förmodligen inte. Finns det något alternativ kvar än att socialisera hela det svenska näringslivet när inte ens 70 år av socialdemokratisk politik har hjälpt?

Men det handlar förstås om att fackföreningarna måste tuta i sina medlemmar att de är the underdogs i församlingen. Det stora stygga näringslivet kommer och äter upp dem om inte Socialdemokraterna, det parti som LO varit gifta med ända sedan starten*, sitter vid makten. Men samtidigt måste han alltså ifrågasätta arbetarrörelsens kompetens, det är ganska underhållande i sig.

* Ett faktum som gör att Olaussons gnäll om att Folkpartiet friar till småföretagen blir urbota dumt. Undrar vad han tycker om dagens utspel från Per Nuder, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagen. Har LO närt en bigamist vid sin barm?

Advertisement