Karl-Henrik Pettersson skriver om patent och copyright i Expressen idag.
Vi agerar som om systemet med patent och copyright är av Gud givet, något som bara måste finnas. Men hur välgrundat är det? Patentet och copyrighten, de så kallade intellektuella monopolen, är politiska institutioner skapade av människan, låt vara för länge sen. När systemet nu tycks krackelera, när till och med affärsidéer kan patenteras, när bred spridning av musik och film genom fildelning framställs som samhällsskadligt och när de intellektuella monopolen så uppenbart blir ett sätt för storföretagen att skydda sina ekonomiska positioner på allmänhetens och entreprenörernas bekostnad, ja då är tiden mogen att pröva den grundläggande frågan – behövs patent- och copyright överhuvudtaget i ett modernt samhälle?
Längre skrift här [pdf].
Och?
Det är väl klart att patent- och copyright behövs? Vad är egentligen skillnaden mot förr i tiden? Jag förstår riktigt inte denna tjuvarmentalitet som härjat bland många idag.
För mig är det självklart att även artister och skapande konstnärer skall få betalt för det dom gör.
Fast det ena hänger inte nödvändigtvis ihop med det andra. Man kan lika väl säga att de fick för mycket betalt tidigare eftersom man t.ex. var tvungen att köpa en skiva och sedan kunde upptäcka att det inte var något bra köp.
Personligen lägger jag hellre mer pengar på att få något i originalutförande än att köpa en billig kopia.
Men Jerry, problemet med dagens lösning är ju att du betalar en massa pengar till skivbolagen och deras hårdlanseringar av skräpmusik samt andra förlustaffärer. Maximalt 10% går ju till artisten – i längden är inte det hållbart. Att dessutom låsa upp tolkningar av konsten i upp till sjuttio år efter att artisten dött låter heller inte speciellt flexibelt.
Patrick, du har inte tänkt på att skivbolag som skall släppa en viss artists skiva tar en ekonomisk risk? artisten kan ju alltid välja ett mindre, mer oberoende, bolag om så önskas. Du kan alltid välja att inte köpa “hårdlanseringar av skräpmusik”.
Ang. att låsa patent (för) länge och skydda verk efter skaparens död kan diskuteras, efter att vi kommit överens om att immateriallrätt behövs i grunden. Är vi det?
För att ta musikscenen som exempel så tror
jag det är de små bolagen och artistrena som förlorar mest på fildelningen. De stora etablerade kan nog klara sig ändå eftersom de har en stor skara fans. Men om någon sprider en (potentiell hit) låt innan den hunnit sälja så har artisten inte en chans att få valuta för sin insats.
Visst, samtidigt är det en möjlighet för nya, oetablerade artister att nå ut i början, men de kommer nog vilja ha lön för sin möda också tillslut.
Att vi köper deras skivor är ju ett bevis på vår uppskattning av deras prestation!
Patrick: För dig må det kanske vara skräpmusik, och den aspekten på just innehållet bryr jag mig inte om, utan det är för mig en principiell fråga detta.
Det skall helt enkelt inte vara gratis och lagligt fullt ut att tanka ner upphovsrättsskyddade material på nätet. Man tar en risk då helt enkelt.
Johan: Givetvis tar skivbolagen en risk iom att de bekostar studiotid osv. Däremot verkar det som de mindre skivbolagen har en förmåga att göra allt mycket billigare. Sen anser jag inte att det är rimligt att >90% av de pengar som läggs på en skiva inte hamnar i artistens fickor. Det är ju de som står för kreativiteten.
Jerry: Det jag menar med skräpmusik är den där artisten varken gör musiken eller ens framför den utan tekniska hjälpmedel. Självklart ska artister, låtskrivare och upphovspersoner ha lön för mödan – men den affärsmodell som finns idag är förlegad. Att lagstifta för att behålla den till varje pris är helt fel väg att gå.
Jag tycker man kommit till en ganska obehaglig slutsats när man anser sig ha rätt att stjäla musik bara för att det hade gynnat ett skivbolag om man köpt musiken. ett skivbolag som man anser ger ut skräpmusik. Att man sedan begär att andra ska ställa upp på ens definitin av skräpmusik är ännu mer skrämmande. Kom inte och avgör vad som är bra och inte bra musik tack. Dessutom så undrar jag om den massproducerade musiken nu är skräpmusik, varför säljer den då så bra?